Det finns säkert ett flertal där ute som undrat vad som hände, varför jag inte skrivit eller ens gett ifrån mig några livstecken men den enkla förklaringen är att jag blev alldeles matt efter sammankomsten i Oskarshamn, min livsgnista försvann och jag har sedan dess känt för att emigrera till Västindien . Utan att gå in på företagshemligheter för då blir man ju som bekant utesluten ur konsortiet, så kan jag redogöra för mina åsikter, enligt den svenska lagen får jag tycka och tänka precis som jag vill och det gör jag nu .... Att vara med inom Buss i Väst är som att arbeta i en skyddad verkstad där man blir ifråntagen alla rättigheter men skyldigheterna finns kvar, man kapar kroppsdel efter kroppsdel och till slut är vi helt bundna till vad styrelsen anser , vår egen beslutsfattande rätt har försvunnit t.o.m i våra egna företag som många av oss en gång kanske grundat , vi lever och brinner för dessa men inom några år kommer delägarnas öde vila i händerna på några penninghungrande teoretiker som bara ser till sitt eget bästa . Att ha en sammanslutning av drygt 40 företag och där endast ett fåtal genererar vinst är inte en bra sammanslutning, att ha en sammanslutning där företagarna alltid är nöjda oavsett resultat, flera av dem har gjort minus resultat flera år i följd är inte bra . Att ha en förening som bara ser till sitt eget bästa och hur man skall göra för att föreningen skall omsätta mer pengar är inte bra , man tycks ha glömt varför vi en gång grundade Buss i Väst . Maktkampen med Orusttrafiken har gått över styr , man ser inte längre än näsan räcker och detta drabbar dem bolag som väljer att ta åt sig dem vunna avtalen . Jag frågade rakt ut på mötet hur delägarna kan vara nöjda med sina resultat och svaret blev som vanligt tystnad, jag frågade även dem övriga delägarna om dem vill vända trenderna i sina företag och kanske få dem att generera vinst men gissa vad svaret blev? Tystnad såklart .... Jag erbjöd samtliga min hjälp för att få dem på rätt köl och detta gjorde jag för att jag en gång själv varit i samma situation där jag vände minus resultat till plusresultat med små medel , enkla knep som gjort mig till en bättre företagare . Jag satt i en samlingslokal i byn Oskarshamn under två dagar med drygt 40 andra människor som jag trodde var mina vänner och kollegor men istället har det visat sig att dem är något helt annat , att vända mig ryggen så kopiöst, att snacka så mycket skit om mig och inte till mig är oförlåtligt, att inte vilja lyssna på mina idéer utan bara slå ifrån sig dem . Det finns så mycket inom mig som skulle göra samtliga delägare till lönsamma företag inom bussbranschen men dem är alla för stolta för att ta emot hjälpen jag erbjuder . Det bästa för Buss i Väst vore om jag blev vald till ordförande, då skulle det börja hända saker, det bästa för Bussverige vore om jag blev VD för samma företag . Alla skulle tjäna på detta , låter det som jag är bitter? Nä då, bara så jäkla förbannad att det aldrig finns någon annan än jag själv som har något konkret att komma med, inte ens egna synpunkter och åsikter finns det bland företagarna . Pratade med ett par andra delägare (efter mötet) som varit med under en längre tid och dem ställde sig tveksamma till att fortsätta vara en del av Buss i Väst om maktkampen fortsätter . Personligen så har jag ett val att ta ställning till, alternativet att lämna föreningen finns alltid men så länge jag har motivationen att kämpa, så kommer jag att göra det . Dock ska alla i hela Bussverige få ett råd av mig , Lämna över till yngre förmågor som har egna idéer och tankar, detta tjänar vi alla på !
Jag säger som Tony Richardsson : Jag är inte bitter
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar